Till alla mammor med blandade känslor denna jul

Jag har alltid haft hjärtat långt ut, och sitter med tårar i ögonen just nu när jag skriver detta. Varför? Jag är inte helt säker, faktiskt. Imorse ställde vi in granen som stått och acklimatiserat sig i förrådet. Jag klippte av nätet och den fällde ut sig så fint. Vi vinkade även av barnens farmor och farfar som körde hem till Dalarna efter att ha bott här en vecka. Kanske är det det som gör mig gråtig. Tbh så hade det nog räckt med granen för att jag skulle sitta här och ha känslorna ända upp i halsen.

Jag är en av dem som alltid, alltid älskat julen. Verkligen. Jag minns en liten garntomte vi hade hemma när jag var liten. I varje gran så hittade jag ett litet skrymsle bland grenarna och barren som passade perfekt för den lilla tomten att sitta. Jag lekte inte med den eller så, utan jag satt och tittade på den där den satt och blev mysupplyst av julgransljusen och de röda julkulorna. Jag har alltid älskat att ge julklappar, välja noggrant ut till varje person, och att slå in dem har varit en älskad ritual för mig.

När jag var gravid med mitt äldsta barn så var hon beräknad att komma den 6 december. Jag minns så väl hur jag räknade - “man går alltid över tiden två veckor med första, sen igångsättning och det kan ju ta 3 dagar säger de, så hon kommer väl komma 22 december”. Och alla tankar kretsade kring HUR ska detta bli, hur ska hennes födelsedag bli speciell när hon fyller år precis vid julafton? Och, egoistiskt kanske, så tänkte jag hur det skulle bli för mig. Jag som älskade julen, och som brukade ha helt färdigpyntat till 1 advent eller 1 december (vilket som än kom först), skulle jag nu inte julpynta förrän 23 december resten av mitt liv. Känslorna är stora vanligtvis för mig, men i graviditeten så är de såklart ännu större.

Det blev inte en 22 december-bebis. Otippat nog så föddes hon 5 dagar innan bf, den 1 december. Kanske var det tomten som ville se till att jag ändå skulle få julpynta nästan lika länge som vanligt? Kanske var det hon som så gärna ville komma ut och få träffa oss lite tidigare?

Så hos oss börjar julen den 2 december med pompa och ståt. Vi firar dotterns födelsedag hela 1 december, och sen på morgonen dagen efter så vaknar vi alla av julmusik (It’s beginning to look a lot like Christmas), och så äter vi pepparkaksfil och tomtegröt till frukost, och tittar på två avsnitt av julkalendern.

Oavsett vad dina blandade känslor kring julen gäller så vill jag skicka lite plats till dig. Lite plats där du kan ha dina känslor, att de får stanna och att de får ta plats. Jag håller den platsen en stund till dig om du behöver!

God jul fina du!